Myten om våldsamma spel
I dokumentären Dödligt spel från 2004 visades Postal 2 upp som ett exempel på våld i spel istället för vad det egentligen är; ett extremt exempel på våld i spel. Ironin ligger mest i att föräldrar rasade mot spelbranschen samtidigt som deras barn rusade till spelbutikerna för att köpa spelet som redan från första början hade blivit utdömt till att hamna i femtiokronorslådan.
Distributören för Postal 2 åtalades tidigare i år vid Helsingborgs tingsrätt av Justitiekanslern för olaga våldsskildring och riskerar böter eller fängelse i upp till två år.
Hade Postal 2 varit en film hade den med all sannolikhet slinkit undan censuren men eftersom ett spel anses göra en person delaktig i våldet på ett annat sätt än en film är det tydligen annorlunda. Det ska bli intressant att se var gränsen kommer att hamna.
Duke Ferris på GameRevolution.com har skrivit en artikel som handlade om den påstådda länken mellan våldsamma spel och ungdomsbrott. Han redovisar statistik klart och tydligt från den statistiska centralbyrån i USA och gör en parallell mellan PS och GTA:s entré på marknaden. Intressant vinkel, minst sagt. Artikeln skrevs för ett par år sedan men det är fortfarande ett lika aktuellt ämne. Hans senaste uppdatering av artikeln visar att ungdomsbrottsligheten fortsätter att sjunka samtidigt som GTA: San Andreas var det gångna årets mest sålda spel.
Här i Sverige har vi, till skillnad från USA, inga åldersgränser på spel. Det finns rekommenderade åldersgränser på förpackningarna som styrs av PEGI men det finns ingen tv-spelsbutik som kräver att man ska legitimera sig när man shoppar loss på bidrags- eller lönedagen.
Om vi nu tar det snart utnötta exemplet GTA så är alla delar i serien rekommenderade för spelare i åldern 18 år och uppåt förutom ett som är rekommenderat från 16 år. Om tillverkarna sätter åldersgränser på sina spel, är det inte dags att föräldrar också uppfyller sin del av kravet och sätter gränser för sina barn och blir mer uppmärksamma på vad barnen lägger veckopengen på?
Det senaste numret av Brottsförebyggande rådets tidning Apropå behandlar ungdomsbrottslighet. Sven Bremberg, docent på Folkhälsoinstitutet, säger i en artikel;
Det är alltså inte lönt längre att bara skylla på spelen i sig. Statistik visar också att genomsnittsspelaren i Sverige är 29 år gammal och vid det laget borde man ju kunna ta ansvar för sina egna handlingar.
Ämne: Våld
Distributören för Postal 2 åtalades tidigare i år vid Helsingborgs tingsrätt av Justitiekanslern för olaga våldsskildring och riskerar böter eller fängelse i upp till två år.
Hade Postal 2 varit en film hade den med all sannolikhet slinkit undan censuren men eftersom ett spel anses göra en person delaktig i våldet på ett annat sätt än en film är det tydligen annorlunda. Det ska bli intressant att se var gränsen kommer att hamna.
Duke Ferris på GameRevolution.com har skrivit en artikel som handlade om den påstådda länken mellan våldsamma spel och ungdomsbrott. Han redovisar statistik klart och tydligt från den statistiska centralbyrån i USA och gör en parallell mellan PS och GTA:s entré på marknaden. Intressant vinkel, minst sagt. Artikeln skrevs för ett par år sedan men det är fortfarande ett lika aktuellt ämne. Hans senaste uppdatering av artikeln visar att ungdomsbrottsligheten fortsätter att sjunka samtidigt som GTA: San Andreas var det gångna årets mest sålda spel.
Här i Sverige har vi, till skillnad från USA, inga åldersgränser på spel. Det finns rekommenderade åldersgränser på förpackningarna som styrs av PEGI men det finns ingen tv-spelsbutik som kräver att man ska legitimera sig när man shoppar loss på bidrags- eller lönedagen.
Om vi nu tar det snart utnötta exemplet GTA så är alla delar i serien rekommenderade för spelare i åldern 18 år och uppåt förutom ett som är rekommenderat från 16 år. Om tillverkarna sätter åldersgränser på sina spel, är det inte dags att föräldrar också uppfyller sin del av kravet och sätter gränser för sina barn och blir mer uppmärksamma på vad barnen lägger veckopengen på?
Det senaste numret av Brottsförebyggande rådets tidning Apropå behandlar ungdomsbrottslighet. Sven Bremberg, docent på Folkhälsoinstitutet, säger i en artikel;
/../ barn behöver föräldrar som samtidigt bekräftar dem och sätter gränser...
Det är alltså inte lönt längre att bara skylla på spelen i sig. Statistik visar också att genomsnittsspelaren i Sverige är 29 år gammal och vid det laget borde man ju kunna ta ansvar för sina egna handlingar.
Ämne: Våld

0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home